Jag har under flera års tid arbetat som kvalitets- och miljösamordnare vid byggnation. Detta gäller både ny- och ombyggnad.
Jag arbetar för nuvarande med flera stora projekt inom området.

Vid utbildning i Sunda Materialval brukar jag diskutera frågan, vad är sunt. Ett sunt byggande består inte enbart i en fråga, men utan att vara medveten om materialets egenskaper och påverkan, kan man inte trots en teknisk lösning, få ett sunt hus. Väljer man en teknisk lösning som kräver ett material som i sig inte är sunt, så får man inte ett sunt hus.
I det sunda ingår såklart kompromissen, var står vi idag och vad önskar vi. Men genom att systematiskt välja material och dokumentera var materialet ingår kan vi spara både pengar långsiktigt och miljö.

Ledstjärnan är försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen bör tillämpas så att man inom en och samma material- eller produktgrupp väljer det som har lägst emission/utsläpp. Man jämför linoleummatta mot linoleummatta och papperstapet mot papperstapet och inte mellan grupper.

Miljöklassning av byggnader

Det finns flera olika sätt att miljöklassa en byggnad. LEED, BREEAM och Miljöbyggnad är olika sätt att miljöklassa byggnader. Den för Svenska marknaden anpassade och framtagna metoden "Miljöbyggnad" är resultatet av ett flerårigt samarbete mellan svenska företag, kommuner och regeringen genom den så kallade Bygga-bo-dialogen.
De internationella systemen LEED eller BREEAM är kan dock vara bra för internationella företag som verkar i Sverige.

Drift och underhåll

När vi väl har byggt färdigt ett hus skall det driftas. Dokumentation av vad vi har använt, hur man skall sköta samt aktuell och korrekt dokumentation om huset är mycket viktig. Under ett hus livslängd händer mycket och vi måste dokumentera vad vi har och vad vi gör i ett hus. Genom bra verktyg kan vi säkerställa att vi kan spåra material och kemikalier om olyckan är framme och det visar sig att vi använt ett material som inte är så hälsosamt.